Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

 

Brunnshög i den fördjupade översiktplanen

I inget av alla de dokument vi tagit del av har nämnts att Västra Hamnen i Malmö har varit en viktig inspirationskälla för Brunnshög,vilket är en aning förvånande med tanke på att projektchefen för framtidens Brunnsvik, Eva Dalman, arbetade med utvecklingen av Västra Hamnen under åren 1997-2009 då hon var anställd på Stadsbyggnadskontoret i Malmö. Vi ska också ta hjälp av Västra Hamnen för få en uppfattning om hur många som kan förväntas bo och arbeta i Lund NE/Brunnshög.

Om man är road av att ta del visionerna för Lund NE/Brunnshög då kan vi inte annat än att rekommendera dokumentet:

Lund NE/Brunnshög VISION OCH MÅL

Dokumentet godkändes i maj 2012 av byggnadsnämnden med tillägget att det skulle ligga till grund för all planering i Lund NE/Brunnshög.

Redan inledningen anslår den ton som hålls skriften igenom:

En helt ny stadsdel ska växa fram i nordöstra Lund under de närmaste 30 – 40 åren. När området är fullt utbyggt kommer omkring 50 000 människor att arbeta och bo där. Ambitionerna är exceptionellt höga; det ska bli världens bästa forsknings- och innova- tionsmiljö. Men det ska också bli ett skyltfönster för hållbart svenskt stadsbyggande i världsklass; en stadsdel där planeringen genomsyras av klokskap och ansvarstagande för kommande generationer. Så blir den nya stadsdelen en plats där det är härligt att vara, bo och arbeta. Lund NE/Brunnshög visar vägen mot en hållbar värld. 

Det är naturligvis här som spårvägen kommer in i bilden. På ett plan kan man förstå det. Det är tjusigare med nya fräckt designade spårvagnar än de bussar som till vardags idag brummar fram i staden, som är snarlika bussar från 70-talet, åtminstone på utsidan.

Spårvagnarnas tjusighet var här ett sidospår. Vi ska i stället granska siffran 50 000 som, som det sägs, är det antal man måste utgå ifrån när man ska dimensionera kollektivtrafiken Lund C - ESS. Och den siffran upprepas ideligen som varande spårvägsprojektets legitimationsgrund. Men i andra dokument träffar man på andra siffror. 

Fördjupning av översiktplan för Lund NE/Brunnshög. Stadsbyggnadskontoret december 2012

FÖRORD: En helt ny stadsdel ska växa fram i nordöstra Lund under de närmaste 30–40 åren. När området är fullt utbyggt kommer uppemot cirka 40 000 människor att bo, arbeta eller studera där. Ambitionerna är exceptionellt höga: det ska bli världens bästa forsknings- och innovationsmiljö. Men det ska också bli ett skyltfönster för svensk hållbarhets- planering i världsklass. Sammantaget innebär detta att stadsdelen ska bli en inspirerande livsplats där planeringen genomsyrats av klokskap och ansvarstagande för kommande generationer. Lund NE/Brunnshög ska visa vägen mot en hållbar värld.

Fördjupningens formella planförslag har ett 20-årigt tidsperspektiv och siktar framåt till år 2030. Fram till omkring år 2030 bedöms ca hälften av den totala utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög har tillkommit. Utbyggnaden möjliggör för ca 12 000 -18 000 boende, studerande och arbetande i stadsdelen.

Kommentar: det ger med enkel matematik 25 000 - 35 000 som bor,studerar eller arbetar i Lunds NE/Brunnshög när det är fullt utbyggtDvs en kraftig nedrevidering av de 50 000 som man fortfarande ofta får höra.

3 UTFORMNING OCH STRUKTUR sid 24-43

Det är till detta kapitel man ska gå om man vill veta hur alla visioner och föresatser är tänkt att gestaltas i form av bebyggelse. Här hittar man t ex en karta som visar hur man tänker sig den utbyggnaden i 20-årsperspektivet.


 Vad händer om förutsättningarna inte infrias?

Den frågan ställs på sid 51, och så här svarar man:

Spårväg är en central förutsättning för att kunna skapa en omfattande och tät stadsbebyggelse i Brunnshög, med attraktiv stadsmiljö och hållbart resande. Även om dagens busstrafik kan utvecklas en hel del bedöms det inte vara möjligt att med buss skapa samma attraktivitet som en spårväg kan ge. Om spårvägen ej genomförs kommer därför en större andel av resandet ske med bil. Den ökade vägtrafikbelastningen kommer då utgöra en begränsning för hur mycket Brunnshög kan byggas ut totalt sett. Det skulle också försvåra möjligheterna att nå uppsatta mål för stadsmiljö och trafik. 

Ingen kan undgå att höra det hotfulla tonfallet. Man vägrar konsekvent att befatta sig med en utbyggnad av Brunnshög som inte har spårväg som utgångspunkt.

Skrivningen om Brunnshögs nollalternativ är märklig.Trots att utbyggnaden har gått i stå stå, så är spårvägen där. Så här skriver man: 

Nollalternativ

Prognosåret är 2030. I nollalternativet förutsätts att de områden inom stadsdelen Brunnshög som redan är detaljplanelagda eller håller på att detaljplanläggas byggts ut. De två stora forsknings- anläggningarna, MAX IV och ESS, har uppförts. Spårvägen har byggts ut liksom Solbjersområdet. Trafikplats Ideon har kommit till stånd i enlighet med Trafikverkets nationella plan för transportsystemet år 2010-2021.

Den blandstad som planerades i fördjupningen och Science Village har inte kommit till stånd och inte heller det planerade rekreationsområdet.

På MAX IV och ESS arbetar drygt 1000 personer. Utöver dessa är ett antal leverantörer knutna till anläggningen, uppskattningsvis något över tusentalet. Utöver dessa personer används också anläggningen av de som vill utföra experiment på anläggningen. Uppskattningsvis utgörs denna kategori av 3000-5000 personer per år. (Märkligt nog sägs inget om hur många som är där samtidigt)

Det är alltså en katastrofalt dyster bild man målar upp. Nollalternativet förutsätter att ESS byggs men  ingenting av Science Village skulle komma till stånd - en märklig tanke. Spårvägens ändhållplats skulle bli Solbjer. 

Planalternativ

Prognosåret är 2030. I planalternativet förutsätts att spårväg till Brunnshög öppnas för trafik innan ESS färdigställts, att trafikplats Ideon kommer till stånd i enlighet med Trafikverkets investeringsplan för åren 2010-2021 samt att forskningsanläggningarna inte kräver skyddsavstånd utanför respektive fastighet.