Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

CHATT OM SPÅRVÄGAR I LUND - Sydsvenskan 

Den senast chatten är från 18 juni 2015: 

Lundapolitikerna Anders Almgren (S), Christer Wallin (M) och Anne Landin (FNL) samt Håkan Lockby, teknisk direktör, svarade på läsarnas frågor om den nya spårvägen i Lund. 

Läs hela chatten här.

Den föregående chatten ligger två tillbaka: 25 februari 2013 

Då svarade kommunalråden Mats Helfrid (M) och Anders Almgren (S) på läsarnas chattfrågor. 

Den fullständiga schatten finns att läsa här.

Nedan följer ett urval av de mest minnesvärda svaren:

Lundabon: Vem kommer att åka denna Spårvagn? Lundaborna själva kommer inte göra det - kan vi verkligen motivera att förstöra en oförstörd plats som Clemenstorget för att gästforskare ska slussas med spårvagn till forskningsanläggningar som kan vara omoderna redan år 2025? Detta påminner om 'Genombrottet', där politiker i Lund ville dra en fyrfilig motorväg genom hela staden. Idag skrattar man åt den idén och hur den nästan blev av.

Mats Helmfrid: Redan idag använder 3500 -4000 resenär dagligen Lundalänken. När den nya statsdelen Brunnshög är byggd med ESS och MaxIV ökar passagerarna. 2030 beräknas de bo 10 000 personer och finnas 40 000 arbetsplatser i stadsdelen. Det är just för att vi inte klarar transporterna med bara bilar eller några stadsbussar som spårvagnen behövs. I tex Frankrike byggs många nya moderna spårvägar.

Lundabon: Vem kommer att åka denna Spårvagn? Lundaborna själva kommer inte göra det - kan vi verkligen motivera att förstöra en oförstörd plats som Clemenstorget för att gästforskare ska slussas med spårvagn till forskningsanläggningar som kan vara omoderna redan år 2025? Detta påminner om 'Genombrottet', där politiker i Lund ville dra en fyrfilig motorväg genom hela staden. Idag skrattar man åt den idén och hur den nästan blev av.

Anders AlmgrenDu har rätt i att många andra än lundabor kommer att använda spårvagnen. Spårvagnarna i Lund blir därför i stor utsträckning en del i en regional resa. Men med 10 000 nya boende och över 40 000 nya arbetsplatser på ett fullt utbyggt Brunnshög måste vi klara kommunikationerna på ett sätt som klarar kapaciteten, klimatet och stadsmiljön. Det bästa sättet att göra det, efter en noggrann analys, är just spårvagn. Mängder av europeiska exempel visar att det är ett transportsätt som passar särskilt bra i äldre stadsmiljöer.

Bengt Göransson: Hej! Jag anser att man skall diskutera frågan spårvagn/icke spårvagn i stället för var spårvagnen skall gå. En folkomröstning krävs

Mats HelmfridSpårvagnar måste då ställas mot andra alternativ. Det är för sent att tacka nej till ESS och Max IV. Det fungerar inte att alla använder egen bil. SK superbussar har inte tillräcklig stor kapacitet och skulle kräva minst lika stora ändringar i staden.

Katta: Det är väldigt otäckt med alla bilar och bussar som trängs vid Lund C. Kommer de att försvinna när spårvagnarna rullar?

Mats Helmfrid: När området kring Lund C byggs om och anpassas för spårvagn och bussar kommer bilarna att försvinna från Bantorgets västra sida och framför stationsbyggnaden.

Johan A- Varför har det inte presenterats någon differenskostnadsanalys mellan spårväg och busslinje? Buss ger tex en oändligt större flexibilitet att lägga om linjer, öka antalet bussar vid toppbelastningar, modernisering av fordonsparken, anpassning till förändringar i behovet av transporter och inte minst alternativ användning av vägbanan. I en buss får man dessutom in många fler passagerare per meter fordon.

Mats Helmfrid: En normal stadsbuss har 48 platser medan en spårvagn har cirka 180. Det går att köra flera spårvagnsset men inte karavanköra t ex 5 bussar.

Anders Almgren: Bussar klarar helt enkelt inte den kapacitet av resenärer som kommer att kräves. I högtrafik räknar vi med en normalt stor spårvagn var femte minut. Motsvarande kapacitet med buss innebär en buss var annan minut med mycket stora ledbussar. Bussalternativet hade också krävt omkörningsfält hela vägen från Lund C till Brunnshög. Bussarna tar dessutom betydligt större plats.

AxelJo men hur tänker du då Mats? I Nantes har man 100 000 fler resenärer på sin tyngsta spårvägslinje, i Lund hoppas man på 15 000. Det finns många stadsmiljövänliga alternativ som klarar avsevärt mer än det med samma standard och komfort.

Mats Helmfrid: Axel, vi har jämfört bussar och spårvagnar och om fem till tio år klarar vi inte kapaciteten med dagens bussystem. Spårvagnar har högre kapacitet än bussar och spårtaxi.

GillaSpårvagnLåter jättebra med spårvagn! Kan Ni säga ngt preliminärt om tidtabellen?

Anders Almgren: Med ett finansieringsbeslut senast våren 2014 (det vill säga att staten är beredda att dela spårkostnaden med kommunen) kan man lösa den första biljetten januari 2017. Men det finns givetvis risk för vissa förseningar.

Kerstin Frygner: Över 600 välinformerade Lundabor har nu skrivit på att de ej önskar spår tvärs över torget. Även om det ev kan finnas små trafiktekniska fördelar med det förslaget, bör inte medborgarnas åsikter väga tyngre? Varför skall just trafiktekniska argument väga tyngre än andra t ex kulturella och sociala?

Mats HelmfridI dagsläget diskuteras två alternativ, varav ett är att dra spårvägen över Clemenstorget. För de som bor vid torget kan det vara en mer fördelaktig lösning, eftersom en rakare dragning gör att spårvagnarna kan köra tystare.

JesperHej! Vad händer med oss som idag åker förbi centralen med gul/grön buss och vidare upp mot sjukhuset, LTH, Ericsson osv? Måste vi byta till spårvagn på lunds central?

Mats Helmfrid: Det beror på varifrån du åker. Det kommer säkert gå direktbussar från olika platser till sjukhuset. Vi vill undvika köra buss där spåren går för att inte bussarna ska försena spårvagnen.

Anders AlmgrenDen första spårvagnssträckningen blir från Lunds C upp till Ess, via Universitetssjukhuset, LTH, Ideon och Sony/Ericsson. I en andra etapp byggs sedan en anslutning från Brunnshög mot Linero och slutligen Dalby.

Margareta: Känner en sorg över förslaget med spårväg som skulle korsa Cl.t. En sammanhållen miljö slås sönder för något som för bort folk från centrum. Har åkt mkt spårvagn i Oslo och i de gamla kvarteren smyger den sig runt torgen som fortsatt är levande gemenskapsytor.

Anders Almgren: Vi har som sagt ännu inte tagit ställning till vilket alternativ till lösning som vi vill se på Clemenstorget. Men oavsett vilket alternativ det blir kommer vi att kräva att man rustar upp miljön på och kring torget.

Kontinentala Ingrid: Vad vinner ni på att förstöra ett fint torg med vackra platanerger för kontinental känsla. Varför fastna i en så gammaldags och dyr lösning som spårvagn? Varför inte t.ex. billigare och flexiblare trådbuss? Clemenstorget är det första resenärer ser när de klivit av tåg/buss o ska välkomna som en oas

Mats Helmfrid: Trådbussar har inte samma kapacitet som spårvagnar och dessutom bidrar spårväg till att skapa en mer attraktiv stadsmiljö. Moderna spårvagnar är tysta, miljövänliga och kan transportera väsentligt lfer passagerare än bussar.

Ywonne: Vilken resenärgrupp är Spårvägshållplats vid Allhelgona kyrka ämnad för?

Anders Almgren: På samma sätt som det idag finns en busshållplats så behövs det senare en spårvagnshållplats.

Axel: Kapacitetsargumenten är konstiga. Varför kan den lilla staden Malmö klara sig med moderna Superbussar men inte Lund? Om de kör på en reserverad yta efter varandra som spårvagnarna är risken att de klumpar sig obefintlig. Två Superbussar klarar fler resenärer än en modern spårvagn

Anders Almgren: De räknar med att klara sig med superbussar till år 2020, men inte längre. Sedan måste de göra om sin lösning och därefter byta till spårvagn.

Thales: Den enda spårvagnsexpert som uttalat sig har sagt: 'Lund är i grunden för litet för spårvagn'. Kostnaden uppgår enligt lobbyisterna till 670 miljoner, mkt dyrare än buss. Med normalt överdrag innebär det en miljard. Kan du garantera att denna omotiverade satsning inte hotar vård, skola och omsorg ?

Mats Helmfrid: I takt med att forskningsanläggningar MAX IV och ESS byggs och den nya stadsdelen Brunnshög växer fram kommer vi att se en dramatisk ökning av resandet från Lund C och vidare längs Lundalänken. Därför är inte spårvägssatsningen omotiverad.

Katta: Hur högt låter spårvagnar egentligen? Blir det som i Göteborg i Lund i framtiden?

Mats Helmfrid: Moderna spårvagnar är avsevärt tystare än gamla, särskilt om spåren är nyanlagda. Det finns förutsättningar att spårvagnarna blir tystare än dagens bussar. Dessutom ersätter en spårvagn flera bussar.

Måns Bruun: Bilar och bussar kommer ju att blandas med spårvagn längs med Sölvegatan/spårvagsgatan där trafiken dessutom beräkans öka väsentligt i och med utbyggnad och förtätning av Ideon/solbjer/Brunnshög. Här finns ju inga vettiga trafiklösningar planerade ännu. Hur tänker man här?

Anders Almgren: Bilarna är planerade att försvinna från de delar av Sölvegaten som har spårvagn. På ingen del av sträckan kommer spårvagnarna därför att blandas med annan fordonstrafik., förutom ev några bussar i Laurentigatan.

Johan A: - Spårvagnsspår innebär stora olycksrisker för tex cyklister när man ofrivilligt kör ner i ett spårvagnsspår. Varför har ingen tagit upp riskerna med spårvagnar för cyklister, gående med rullator, barnvagnar och vanliga gående?

Mats Helmfrid: Det är klart att cyklisterna inte ska cykla mellan spåren lika lite som de ska cykla mitt i en bussgata. Men i övrigt är risken liten att någon fastnar i spåren

Johan A: Hur stor kommer investeringen i spår och spårvagnar att vara? Vad kommer spårvagnslösningen att kosta per år?

Anders AlmgrenFör den första etappen kostar vagnar och depå 350 Mkr, vilket Skånetrafiken står för. Sedan vill vi att kommunen och staten delar på spårinvesteringen på 700 Mkr. Den årliga kostnaden för spåren beror på drift, underhåll, räntor och avskrivningar och blir ca 6 Mkr. Men sedan får vi också ersättning i form av banavgifter från Skånetrafiken som täcker en del av detta.

Carina: Lunds kommun består ju inte enbart av de centrala delarna, som man för övrigt redan idag kan ta sig runt i ganska enkelt med befintlig kommunikation.Det vore MYCKET mer välbehövligt att satsa på kommunikationen för de Lundabor som bor i ytterområdena av kommunen!

Mats Helmfrid: Spårvägen kommer att krympa avstånden inom kommunen och det finns tankar på att så småningom även förlänga spårvägen ut till Dalby. Men givetvis kommer även stadsbussar finnas kvar i framtiden.

Stenger: Var skall vi hitta de nödvändiga 300 miljoner, fr a i beaktande det allmänna ekonomiska läget och minus 150 miljoner (utjämningssystemet). Kommer ni att höja skatten med 2 kronor eller vad kommer ni att dra in på - skola, vård, kultur, annan infrastruktur eller? Lunds skuld 2015 är drygt en miljard

Anders Almgren: Du har alldeles rätt i att kommunens ekonomi är ansträngd. Regeringens förslag om att Lund ska avstå 145 Mkr per år till andra kommuner är inte rimligt. Men Spårvagn i Lund är en långsiktig investering som behövs för att klara en hållbar utbyggnad vad gäller bostäder och nya jobb. Det kommer att skapa arbeten för många som inte bor i kommunen och därför är det viktigt att staten tar på sig en stor del av kostnaden.

Måns Bruun: Om de samlade bullernivåerna från spårvagn och annan fordonstrafik överstiger riktlinjerna från Naturvårdsverket för befintlig bebyggelse kommer kommunen då avsätta resurser för bullersanering. Bullerutredningarna har inte lyckats räkna ut den kumulativa bullernivån utan bara vart trafikslag för sig

Anders Almgren: Hej Måns! Spårvagnarna kommer att locka mycket trafik från bussar och bilar och därmed minska. Vi kommer INTE att bygga en trafiklösning som inte klarar bullervärdena.

Axel: Kapacitetsargumenten är konstiga. Varför kan den lilla staden Malmö klara sig med moderna Superbussar men inte Lund? Om de kör på en reserverad yta efter varandra som spårvagnarna är risken att de klumpar sig obefintlig. Två Superbussar klarar fler resenärer än en modern spårvagn

Mats Helmfrid: Redan idag ligger 60 % av alla arbetsplatser utmed Lundalänken och med den nya stadsdelen Brunnshög blir antalet än fler. Det är redan så tätt mellan bussarna att de hindrar varandra. Om en superbuss ska vända framför stationen kommer en relativt stor del av torget behöva användas som vändplats.

Otto: Har det gjorts någon seriös utredning av bussalternativet? Det borde ju vara en både smidigare och billigare lösning. Är för övrigt något av partierna i Lund för en annan lösning än spårvagn?

Anders Almgren: Bussar klarar helt enkelt inte kapaciteten som krävs och innebär dessutom att vi måste bygga nya omkörningsfält längs stora delar av sträckan.

Mats Helmfrid: Självklart har vi utrett bussalternativet. Det skulle bli billigare, men då klarar vi inte så många fler bostäder och arbetsplatser på Brunnshög.

Carina: Lunds kommun består ju inte enbart av de centrala delarna, som man för övrigt redan idag kan ta sig runt i ganska enkelt med befintlig kommunikation.Det vore MYCKET mer välbehövligt att satsa på kommunikationen för de Lundabor som bor i ytterområdena av kommunen!

Anders Almgren: Du har helt rätt i att vi måste utveckla bra kommunikationer i hela staden och hela kommunen. Det är bland annat därför som vi socialdemokrater vill förlänga den första etappen till Linero, så att den inte stannar på Brunnshög. På och kring Linero finns det redan ett mycekt stort resandeunderlag och det planeras mycket ny bebyggelse. Dessutom är det ett bra steg på väg mot Dalby...

Claes SwendsénLeker ni fortfarande med tanken på en förlängning till Dalby (fvb Österlen)? Ung.när isf?

Anders Almgren: Ja, Dalby finns med som en tänkt andra etapp. Dessvärre har det ju skjutits på framtiden eftersom den borgerliga regeringen ännu inte beslutat att medfinansiera den första sträckan. Det hade också inneburit en bra möjlighet för Linero, se mitt tidigare svar.

Daniel: Tycker det ska bli kanon! Jag har sett skisser på spårvagn även vid Ruben Rausing-väg och ut mot Tetra-pak. Hur är planerna för detta nu?

Mats Helmfrid: De första uppgifterna vi fick visade på att spårvägen kunde byggas till Ruben Rausings gata till en mindre kostnad sedan visade närmare studie att kostnaden blev betydligt högre när man drar spårvagnen genom stadskärnan. Nu ligger den sträckningen i en senare etapp.

 - slut-