Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

Webbredaktörens kommentarer till utredningsdirektivet

WORK IN PROGRESS ....

Utredningsbeslutet föreligger i form av sex att-satser varav en några är svårtolkade för att inte säga motsägelsefulla.

Kommunstyrelsen beslutade den 4 mars 2015:

att utse en politisk styrgrupp med totalt 11 ledamöter med representation från samtliga partier i Lunds kommunfullmäktige, samt att utse ordförande och vice ordförande för styrgruppen

att uppdra åt kommundirektören att i dialog med styrgruppen tillsätta en oberoende expertgrupp för utredningen

att frågan om framtida busstrafik fullföljs inom ramen för Linjenätsanalys inom Kollvision 2020, samt att arbetet kontinuerligt ska avrapporteras och diskuteras i styrgruppen

att pågående projekt Elektrifiering av stadens transporter inom Future by Lund, inklusive demolinje, samordnas inom Kollvision 2020, samt att arbetet kontinuerligt avrapporteras och diskuteras i styrgruppen

att styrgruppen ges möjlighet att återkomma till kommunstyrelsen med förslag till ändringar av direktiven, samt att i övrigt godkänna förslag till utredningsdirektiv i enlighet med kommunkontorets bilagda förslag

att avsätta 1,5 Mkr för utredningsarbetet från kommunstyrelsens reserverade medel.

För att förstå innebörden av beslutet måste man läsa kommunkontorets bilagda förslag till utredningsdirektiv:

Skrivelse om utredning om bättre kollektivtrafik i Lunds Kommun

 Det strategiska grepp som kommunkontoret valt för att rädda spårvägsprojektet är att dela upp utredningsarbetet på tre delutredningar: 

  • Linjenätsöversyn (framtidens busstrafik)
  • Granskning spårväg
  • Elektrifiering av stadens transporter.

Linjenätsöversyn

Här skriver man att Lunds kommun och Skånetrafiken under 2014 påbörjat en omfattande linejnätsutredning inom ramen för det gemensamma arbetet i Kollvision 2020. Jag måste erkänna att existensen av denna vision har tills nu varit okänd för mig. Men här är den.

Kollektivtrafikvision Lund 2020

Publikation är daterad september 2011 och det kan därför vara förvånande att det är just den man knyter an till. I avsnittet 3.1 Trafikplanering, sid 9 nämns ett antal insatser som är angelägna för målen för kollektivtrafiken skall kunna uppnås, bl a att

"etablera spårvägstrafik 2014".

Det kanske viktigaste skälet för att överföra frågan det framtida linjenätet till Kolloviision 20120 är dess till synes kraftfulla organisation, se avsnitt 4.1 Organisation. I toppen en politisk styrgrupp, därunder en ledningsgrupp följt av en samordningsgrupp och siste fem sektorsordnade arbetsgrupper.

I bilagan till kommunkontorets utredning 2015-02-23 skriver man i avsnittet om linjenätsöversynen, sid 5(8),

att arbete leds av Skånetrafiken och är inne i ett intensivt skede. Ett förslag till linjenät kommer att presenteras 2015-2016 och att i en senare fas även regionbusstrafikens angöring till tätorterna ses över. Kommunkontoret föreslår att linjenätsanalysen fullföljs enligt plan och att arbetet samordnas inom Kollision 202 och återrapporteras till kommunstyrelsens arbetsutskott med ansvar för planfrågor (KSAU/plan)


Granskning av spårväg

Det är uppenbart att den expertgrupp som det talas om i den 2:a att-satsen endast ska syssla med granskningen av spårvägen i form av en separat delutredning. Syftet anges till "att granska huruvida befintligt beslutsunderlag är rättvisande samt att beslut har fattats på relevanta grunder." Expertgruppens arbete ska ha karaktär av "second opinion" av tidigare genomförda utredningar. Gruppen kan koppla till sig ytterligare expertis inom relevanta sakområden. Gruppen ska bistås i utredningen av ett sekretariat (konsult) som också har som uppgift att granska de föreslagna experterna utifrån jävsrisk.

En central punkt i skrivningen är att "inga nya utredningar ska framställas inom granskningen" - så även om man upptäcker fatala luckor i beslutsunderlaget? -däremot kan "rekommendationer lämnas utifrån resultatet". I klartext betyder detta att alternativ, typ elbussystem, inte får prövas, vilket är ett klart brott mot den av Trafikverket föreskrivna fyrstegsprincipen vid projektering av trafiklösningar.

Något hinder för expertgruppen att granska kommunens hanteringen av alternativ till spårvägslösningen kan dock inte utläsas av direktiven.

Listan på de frågeställningar som ska ligga till grund för granskningen är uppseendeväckande - inte för vad den tar upp - utan för vad den utelämnar. 

Exempel på frågeställningar som riskerar falla utanför granskningsuppgiften är

  • Deplacementseffekter. Där spårvägen drar fram får inga bussar gå. Där det idag går bussar i minuttakt upp till LTH ersätts av spårväg i 10-minuterstakt. Busshållplatser läggs ned, cykeltrafik försvåras.
  • Riskanalys En av de mest flagranta bristerna i det nuvarande underlaget är att man aldrig gått vidare med identifierande riskanalyser som gjorts utan helst sonika lagt dem åt sidan. En annan tabufråga är vad det ekonomiskt, drift- och servicemässigt betyder om Malmö och Helsingborg aldrig får spårväg. Spårvägens konkurrensutsatthet. Spårvägens planeringshorisont.
  • Analys av drift- och serviceorganisation för kollektivtrafiken med eller utan spårväg.