Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

MILSTOLPAR -  Lund NE/Brunnshög 

Om man ska förstå varför spårvägsprojektet är i det läge som det är nu, måste man blicka tillbaka. Det kan man göra på olika sätt. Ett sätt är att granska de dokument som antagits på politisk nivå. Det första som ska se närmare på är:

LUND SCIENCE VILLAGE - en stadsbyggadsvision, mars 2006

Lund på tröskeln till en ny tid? Så inleder Anders Tingvar en 18-sidig idéskrift om det framtida Lund. Han hade då varit stadsbyggnadsdirektör i 17 år. Det är en i högsta grad läsvärd text. Inte bara för de historiska tillbakablickarna utan också för det balanserade språkbruket (till skillnad från senare mer exalterade texter). 

Under arbetet med den fortsatta planeringen av Brunnshög har stadsbyggnadskontoret noterat påtagliga förväntningar om att området tydligt ska återspegla vår tids föreställningar om en framsynt och långsiktigt hållbar stadsutveckling, ekologiskt och socialt men också som arena för ekonomisk tillväxt. Om detta är en riktig iakttagelse och om kommunen och andra intressenter menar allvar med en sådan ambition – ja då kan man nog våga påstå att Lund står på tröskeln till en ny tid.

Anders Tingvar nämner på sidan 8 en lång rad viktiga händelser under 2005, av vilka vi särskilt vill framhäva att

  • regeringen då ger klartecken till MAX IV
  •  Allan Larsson får uppdraget att utreda förutsättningarna för en ESS-anläggning på  Brunnshög 
  • kommunen och andra intressenter beslutar om samordnad marknadsföring av Brunnshög under beteckningen Lund North East - Lund NE. 

Lundalänken utgör en ryggrad i det framtida transportsystemet och planeras för spårburen trafikering centralt genom området. Länken kan ses som en fortsättning på den linje som idag utgår från Lund C och som i framtiden kommer att betjäna mycket viktiga regionala arbetsplatser kring MAX IV och ett eventuellt ESS. Lundalänken ger samtidigt en regionalt viktig koppling österut till Dalby och Simrishamnsbanan, samt eventuellt söderut mot Staffanstorp och Malmö, som i sin översiktsplan har pekat på vikten av en nära koppling till nordöstra Lund. 

Det är förmodligen här som beteckningen ryggrad om Lundalänken används för första gången. Numera är det notoriskt så fort Lundalänken kommer på tal.  Vi ser också att Lundlänken inte bara är en ett stickspår ut till ESS, utan framför allt tänkt som en länk i ett mer omfattande regionalt nät.