Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

SPÅRVÄGSPROJEKTET                                   - en partipolitisk tillbakablick

Med hjälp av artiklar publicerade i Skanskan under perioden 1 september 2010  - 15 juni 2011 skildras här de olika politiska turerna i spårvägsfrågan.

Lund får spårvagnar i centrum redan 2014 

Av Anders Isberg 1 SEPTEMBER 2010 16.47

Lund. Redan 2014 ska det rulla spårvagnar söderut genom centrala Lund till Tetra Pak, Klostergården och Järnåkra.

Satsningen är ett vallöfte från den borgerliga alliansen, som räknar med att det behövs i runda tal 100 miljoner kronor till de nya spåren.

Sedan tidigare står det klart att de redan beslutade spåren från Lund C till Brunnshög kostar 600 miljoner. Enligt alliansledarna är de fasta utgifterna så stora att kostnaden på förlängningen kan hållas nere.
Det gick inte att ta miste på glädjen hos kommunalråden Mats Helmfrid (M), Tove Klette (FP) och Tomas Avenborg (M) samt förstanamnen Lars Bergwall (C) och Torsten Czernyson (KD) när de presenterade spårvägssatsningen på onsdagseftermiddagen.

Genom att utöka spårdragningen förbättras tillgängligheten till Lunds centrum och till arbetsplatserna i stadens södra och norra delar. Dessutom räknar man med minskade utsläpp av växthusgaser i linje med kommunens klimatmål.
Tanken är att det ska skapas en vändhållplats i korsningen mellan Malmövägen och Ruben Rausings gata, vilket ger gångavstånd för de boende på Klostergården och Järnåkra samt de anställda på Tetra Pak.
Allianspolitikerna förnekar inte att de ägnat sig åt pokerspel i spårvägsfrågan.
– Visst kunde vi ha presenterat det här redan i maj, men det känns bättre att göra det nu, säger Mats Helmfrid.
Egentligen var det tänkt att spårvagnarna skulle börja rulla söderut från Lund C mot Staffanstorp först om ett 15-tal år. Men under arbetet med centrumutredningen väcktes tankarna på att redan om fyra år börja köra spårvagnar i Klostergatan, som i december blir av med de gula regionbussarna.
– 2014 är vårt målår, men vi är beroende av att spåren blir klara och av att Skånetrafiken köper in spårvagnarna, säger Mats Helmfrid.
– Det kommer att göras en gemensam upphandling av spårvagnar till Lund, Malmö och Helsingborg.

Tove Klette betonar att moderna spårvagnar är tysta och inte på något sätt kan jämföras med gamla tiders gnisslande åbäken som hördes på långt avstånd.
– Jag försöker alltid värna om Lunds unika stadskärna och jag är övertygad om att spårvagnarna kommer att bli ett uppskattad inslag, säger Tove Klette.
Med tanke på det begränsade utrymmet är det tänkt att det ska bli enkelspår i Klostergatan, men dubbelspår på övriga delar. I Stora Södergatan får spårvagnarna samsas med bussarna om utrymmet. Där det är lämpligt kommer spårvagnarna att köra på gräs, vilket minskar bullret
Alliansen i Lund har förhoppningar om statliga pengar till spåren, även om satsningen inte står och faller med det.
En del av pengarna räknar man med få in genom banavgifter och exploateringsvinster på Brunnshög.

Rödgröna drar upp spårvagnstempot

Av Anders Isberg 8 SEPTEMBER 2010 17.03

Lund. Bygg spårväg till Linero/Norränga med trafikstart redan 2014. Det föreslår den rödgröna oppositionen i Lund och toppar därmed alliansens förslag om att köra spårvagn till Tetra Pak och Klostergården samma år.

Anders Almgren (S) betonar att förslaget är finansierat.

– Vi lägger till 200 miljoner extra i budgeten och räknar med att en rödgrön regering bidrar med halva investeringskostnaden, säger oppositionsrådet.
De rödgröna uppskattar alliansens tankar på köra spårvagnar söderut genom centrum redan om fyra år, men tycker att det är lika viktigt att spårvägen till Brunnshög fortsätter söderut i ett upp- och nedvänt U till Linero/Norränga.
– Där finns omfattande utbyggnadsplaner. Vi vill inte att det ska finnas två garage och två bilar till varje hus innan spårvagnarna börjar rulla. Kollektivtrafiken måste vara på plats redan när området byggs ut, säger Anders Almgren.
– Vi vill se en smartare stadsplanering. Det är en förutsättning för att utveckla ett hållbart samhälle, påpekar Emma Berginger (MP).

Mats Olsson (V) uppger att spårdragningen fram till 2014 kommer att kosta 700 miljoner kronor. Han hävdar att kommunen inte klarar investeringen på egen hand och att det krävs en rödgrön regering för att få fram pengarna.
Anders Almgren betonar att utbyggnaden till Dalby ska vara klar 2020.
– Trafikverket anser inte att spårvägen till Dalby är aktuell förrän Simrishamnsbanan är fullt utbyggd. Det finns ingen anledning att göra den kopplingen.

De rödgröna vill förbereda Lund C för höghastighetståg och satsa på stationen som centrum för handel, service och kultur.
– Lund är Sveriges fjärde största järnvägsstation, men med tanke på närheten till Malmö finns alltid en risk för att höghastighetstågen inte stannar här, säger Mats Olsson.
– Det vill vi till varje pris undvika. Alla förberedelser måste vara gjorda när tågen kommer, förklarar Anders Almgren.

Oppositionen är kritisk mot den pågående centrumutredningen och betonar att alla delar av Lund måste ha kvar en god tillgänglighet till centrum. 
Man föredrar bussar i gåfartstempo på Klostergatan framför en kraftig bantning av antalet busslinjer.
– Vi anser inte att en buss mindre är en buss bättre, säger Anders Almgren.
- Man måste tänka i nya banor. Centrumutredningen är ett skämt, menar Mats Olsson.

Spårvägsprojekt tror på EU-stöd

Av Anders Isberg 9 SEPTEMBER 2010 17.45

LUND. EU kan lätta på Lunds börda när spårvägen ska byggas på Lundalänken med trafikstart 2014. Region Skåne ska tillsammans med Lund, Malmö och Helsingborg söka pengar till en förstudie av spårtrafiken. Senare går att det att få bidrag till investeringen av Europeiska investeringsbanken.

Regionrådet Mats Persson (FP) är mycket optimistisk när det gäller möjligheterna att få EU-stöd. Till att börja med handlar det om 25-30 miljoner kronor till en förstudie om spårutbyggnaden i Lund.

– Vårt projekt anses unikt, eftersom det handlar om tre städer som med regionens hjälp samtidigt ska bygga spårväg med samma typ av spår och samma typ av spårvagnar, säger Mats Persson.
– Finansieringen är en knäckfråga för Lund, oavsett om det gäller alliansens eller de rödgrönas förslag. Det här kan hjälpa oss att hålla tidsplanen, så att vi verkligen blir klara 2014.

Det så kallade Elena-stödet går till energieffektiva, klimatsmarta och hållbara lösningar inom tre områden; offentliga och privata byggnader, urbana transporter och lokal infrastruktur. 
– Lund ligger längst framme, med trafikstart 2014. Sedan kommer Malmö och Helsingborg några år senare.
– Om vi får Elena-pengar, så ökar möjligheterna att även få stöd av Europeiska investeringsbanken. Jag vet inte exakt hur mycket, men det rör sig om betydande belopp, säger Mats Persson.

Han berättar att parterna enats om att utreda om spårvägssatsningen är lämplig för offentlig-privat samverkan, vilket kan innebära att en privat aktör blir bygg- och driftansvarig för spåren.
– Då kan man göra ett avtal, där betalningen beror på kvalitet och funktion. Entreprenören får inte lika mycket betalt om inte spåren blir klara i tid, säger Mats Persson.

Spåren i Dalby går hand i hand

Av Anders Isberg 17 FEBRUARI 2011 06.00

DALBYChristian Rydén, trafikplaneringschef på Lunds kommun, tror inte att det blir någon spårväg till Dalby förrän det är klart med utbyggnaden av Simrishamnsbanan mellan Malmö och Dalby.

Trafikplaneringschefen ser en stark koppling mellan de två olika typerna av spårtrafik.

– Finansieringen av spårvägen till Dalby kommer troligen inte att kunna lösas före finansieringen av järnvägen till Dalby är klar. Förmodligen kommer spårsatsningarna att genomföras ungefär samtidigt.

- Det är min bedömning, säger Christian Rydén.

Till hösten startar en järnvägsutredning för sträckan Malmö-Dalby, där de stora diskussionsfrågorna gäller spåren i nordöstra delen av Malmö och genom Staffanstorp.
– Men vi kommer även att titta noga på hur det ska se ut i Dalby. Det är viktigt att få till kopplingen mellan spårvagnarna på Lundalänken och tågen. 
– Vi vill ha ett otroligt smidigt byte, där man bara behöver gå över plattformen, säger Christan Rydén.
Järnvägsutredningen ska vara klar senast 2014, enligt det avtal som de berörda kommunerna skrivit med Region Skåne och Trafikverket. Lund och övriga kommuner bidrar med pengar till utredningsarbetet.
En förstudie, steget före järnvägsutredningen, har startats för sträckan Dalby-Tomelilla. 

Den 29 mars hålls ett informationsmöte i Veberöd och den 30 mars blir det möte i Dalby.
Huvudalternativet för Veberöd är att man ska hålla sig till den gamla banvallen genom byn och att stationen ska ligga ungefär där den gamla låg. 
Det finns dock förespråkare för att dra spåren utmed väg 11 och ha ett externt stationsläge.
– Frågan är ännu inte avgjord, även om inriktningen hittills har varit ett centralt läge, säger Christian Rydén.


Nu avgörs det om spårvagnar

Av Stefan Olofson 11 MARS 2011 03.30 

LUND. EU kan bli verktyget som skyndar på utbyggnaden av spårväg på Lundalänken. 30 miljoner i planeringsbidrag står på spel. Då måste Lund ha fått tummarna loss och påbörjat spårbygget inom tre år.


På måndag träffas nätverket för spårvagnar i Skåne,

SPIS, för att säga ja eller nej till planeringsbidraget via EU:s ELENA-projekt. Bidraget utgör 90 procent av planeringskostnaderna.
Säger man ja så innebär det att upphandlingen ska vara klar, eller bygget av spårvägar ska ha startat rent fysiskt inom tre år. Annars måste skattebetalarna betala tillbaka bidraget till EU.
–Detta är en fyndig konstruktion som får stora konsekvenser för kommunens investeringsbudget. Det är dags för alliansen i Lund att lägga in investeringen på 600 miljoner kronor 2013-2015. Man kan bara inte ducka nu, säger Karin Svensson Smith (MP), ledamot i tekniska nämnden.

Eftersom Lund ligger före Malmö och Helsingborg med sin spårvägsplanering hänger det på Lunds ja, eller nej till EU-bidraget.

– De två andra kommunerna hinner nämligen inte få spaden i jorden inom de närmaste tre åren, vilket Lund gör, säger Karin Svensson Smith.
I en motion till fullmäktige kräver Miljöpartiet att kommunen sätter spårvägsinvesteringen före andra investeringsplaner och att investeringen läggs in i budgeten 2013-2015.
Karin Svensson Smith hoppas att Mats Helmfrid (M) agerar snabbt för en storstadskommission som går till regeringen och kräver pengar till spårvägssatsningen i Lund, Malmö och Helsingborg, eftersom satsningen görs gemensamt.
– Det har hattats hit och dit med en rad förslag om dragning av spårvägen. Från Tetra Pak till Linero. Nu inriktar vi oss på Centralen - Brunnshög. Busstrafikens ökning, trots prishöjningen, visar att Lundaborna vill åka kollektivt. Dagens busstrafik räcker inte till och så småningom kommer ESS och Max lab, säger Karin Svensson Smith.

Den politiska diskussionen i Lund har dominerats av mer problem än av möjligheter. 
– Partierna lovade spårvagn före valet, nu är det dags att leverera och vara aktiv, menar Karin Svensson Smith.
För att få pengar till investeringen föreslår Miljöpartiet markförsäljning. 
– Det är inget bekymmer för Lund att själv satsa pengarna. Man kan förskottera genom lån. Vår kommunledning måste bli mer aktiv mot staten och regionen. Vi måste förbereda ett paket som vi med Malmö och Helsingborgkan gå till regeringen med och visa vilken betydelse spårvägssatsningen har för regionen och hela nationen, säger Karin Svensson Smith.

Tvekan kan kosta Lund miljoner

Av Stefan Persson 14 MARS 2011 20.04 

LUND. Malmö tvekar om kommunen ska tacka ja till miljonbidrag från EU till planering av spårvagnar. Därmed riskerar Lund att mista sju miljoner i bidrag.

– Vi är inte beredda att sätta spaden i jorden utan statlig medfinansiering, säger Anders Rubin (S), kommunalråd i Malmö. 

På måndagen möttes de företrädare för de tre kommunerna i nätverket Spis, Spårvagnar i Skåne, för att diskutera om de ska ta emot EU-bidraget. 

Lund och Helsingborg är båda positiva till att ta emot bidraget, där motkravet är att upphandlingen eller bygget av den första spårvägen ska vara i gång inom tre år. Annars kräver EU tillbaka bidraget. Det förutsätter också att alla tre kommunerna säger ja till pengarna i ett första skede. 
Men Malmö tvekar. Hur kommunledningen slutligen ställer sig bestäms inom drygt en månad. Ett beslutsunderlag ska skickas ut till alla tre kommunerna. 

Mats Helmfrid (M), ordförande i kommunstyrelsen i Lund, säger att kommunen tänker tacka ja till bidraget. 
– Det är klart vi ska. Jag tror vi har en rimlig chans att komma i gång, så att vi får behålla bidraget. Det värsta som kan hända är att vi själva får betala utredningen.

Planering för spårvagnar går vidare

Av Matilda Lundahl 6 APRIL 2011 17.56 

MALMÖ. Malmö stad förlänger sin medverkan i samverkansprogrammet för spårväg i Skåne och säger ja till att söka EU-pengar.

I mitten av mars i år var det tveksamt om Malmö skulle säga ja till att söka pengar från EU till spårvagnssatsningen, något som förbryllade politikerna i Lund. Men det hela berodde på ett missförstånd som nu har rätats ut.

– Vi gjorde en felaktig tolkning av situationen och trodde att kommunen var tvungna att satsa 16 miljoner kronor för att ta del av EU-stödet. De pengarna hade vi inte möjlighet att avsätta, säger kommunalrådet Anders Rubin (S).

Han förklarar att de 16 miljonerna var tänkt som en maximal önskeplanering.
– Nu har alla frågetecken rätats ut och vi har anslutit oss. 
Enligt kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) har man fått goda förhandsbesked om att få EU-pengarna. 
Stödet innebär 3,3 miljoner euro till alla tre kommuner som ingår i satsningen; Malmö, Lund och Helsingborg.

För kommande år har Malmö markerat i budgeten för att kunna påbörja spårvagnssatsningen, men utan statliga pengar blir det omöjligt att genomföra enligt Anders Rubin.
Ilmar Reepalu har varit i kontakt med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) som har meddelat att de ska titta på frågan och att det verkar intressant.
– Det är ju den stora frågan just nu. Vi kräver att staten betalar 50 procent av investeringskostnaden, säger Ilmar Reepalu. 

Moderaterna tycker att det är ett alldeles för ensidigt fokus på spårvagnstrafik i Malmö.
– Vi anser att man borde utreda alternativ för annan framtida kollektivtrafik också, säger Anja Sonesson (M).
I Lund har man kommit längre i sin planering av spårvagnstrafik än vad Malmö gjort. Där vet man exakt var spårvagnarna ska gå.
– Vi behöver lite mer tid innan vi är där, säger Ilmar Reepalu.

Spårvagnar körde över elbussar

Av Anders Isberg 15 JUNI 2011 22.37
 

LUND. Lunds kommun tänker inte utreda om elbussar kan vara ett alternativ till spårvagnar.
– Bussarnas kapacitet räcker inte, oavsett vilket drivmedel man har, säger trafikplaneraren Christer Ljungberg, vd på Trivector Traffic.

Det var Trivectorchefen och trafikpolitikern Karin Svensson Smith (MP) som företrädde kommunens ståndpunkt vid onsdagskvällens Debatt i Lund.

På motsatt sida fanns universitetets rektor Per Eriksson och professor Mats Alaküla, som är expert på eldrivna fordon.
Per Eriksson betonade att han ser positivt på kommunens kollektivtrafiksatsning. Det enda han önskar är att man ska utreda om den nya busstekniken med laddning i körbanan kan fungera i Lund.

Mats Alaküla påpekade att en busslösning är två till tio gånger billigare än en spårvagnslösning.
– Spårvägen har en livslängd på 50-100 år. Risken är att Lund blir sittande med en museal teknik under merparten av denna tid, menade Mats Alaküla.
Karin Svensson Smith svarade med kapacitetsargumentet och framhöll att spårvagnar är det bästa för just sträckan Lund C-Brunnshög. Däremot är hon mer osäker på en spårdragning genom stadskärnan till Klostergården.

– Om man tittar på de städer i Europa som upplevs som mest attraktiva har de två saker gemensamt, gamla hus och spårvagnar, förklarade Karin Svensson Smith, som gjort åtskilliga studiebesök under sina tolv år i riksdagens trafikutskott.
Christer Ljungberg framhöll att han inte alls har något emot elbussar.
– Men de passar inte på just den här sträckan. Det har vi redan konstaterat.

Spårvägsanläggningen på sträckan Lund C-Brunnshög beräknas kosta 640 miljoner kronor. Skånetrafiken står för inköpet av spårvagnarna. Lunds kommun och Skånetrafiken delar på kostnaderna för drift och underhåll.

På sikt räknar kommunen med att 50 000 personer kommer att arbeta och bo på Brunnshög, ett halvt nytt Lund alltså.
Redan i dag rullar det en buss per 2,3 minuter mellan LTH och sjukhuset och busstrafiken är ännu tätare mellan Lund C och sjukhuset.
Kommunen planerar för en egen bana för både spårvagnar och bussar mellan Lund C och sjukhuset. Därefter blir det en helt egen bana för spårvagnarna mellan sjukhuset och Brunnshög. 
Inne i centrala Lund ska spårunderlaget vara stensatt, i övriga delar blir det grönt underlag.
Det kommer att bli inskränkningar för biltrafiken, bland annat förbjuds allt utom behörig trafik på S:t Laurentiigatan. Gång- och cykelvägnätet påverkas, men ska inte försämras.
Källa: Förstudie spårväg Lund C-Brunnshög