Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

Resecentrum

På sid 43-47 i Ramprogrammet för Lund C redogörs för det nya Resecentrum som spänner över spårområdet från den östra till den västra sidan. Vid beskrivningen har byggnadskomplexet delats in i tre delar:

Resecentrum Väst, Mittelbron och Resecentrum Öst.

Vi ska här se närmare på gestaltningen av Recentrum Väst som är det egenliga Resecentrumet med tanke på läget. Den av bilagorna till arkitekttävlingen som rör byggnaden för resecentrum ansvarar Jernhusen för - kan ses här.

Som grund för förslaget ligger det vinnande förslaget i Arkitekttävlingen om Clemenstorget-Bangatan. Det förslaget finns än ännu tillgängligt på kommunens hemsida. Däremot är de övriga tre förslagen borttagna. (Dessvärre också tävlingsprogrammet med illustrationer till resecentrum gjorda på uppdrag av Jernhusen inte längre åtkomliga på kommunens hemsida).

För att bättre förstå förslagets uppbyggnad bör man läsa Jesper Meijlings utmärkta essä om Jernhusens agerande:  Slutstation. Den finns här.

Ramprogrammet för Lund C tycks förutsätta att läsaren vet vad som avses med "resecentrum. Om funktionsinnehållet sägs ingenting, vilket är något märkligt. Vad är det för behov som resecentrum ska tillgodose (utöver att smidigt tillhandahålla traditionella kioskvaror, vilket torde vara en sekundär funktion som andra likaväl kan ombesörja)

Ett affärsområde som sedan en tid har högkonjuktur är det som utvecklar intelligenta system för information, bokning, biljettköp, resehandlingar, där flyget är pionjär. Inom en snar framtid är det naturligtvis  också så att det enda som SJ och Skånetrafiken kommer att anse sig behöva på stationsområdena är  "Info-points", i undantagsfall bemannade. Jämför med utvecklingen inom bankväsendet.

Mot den bakgrunden är beteckningen "Resecentrum" inadekvat, till skillnad från "Info-point" (tyvärr kommer jag inte på något bra svenskt ord). Det viktiga är naturligtvis att man kan uträtta sina reseärenden var som helst och när som helst över dygnet, som bankärenden med andra ord.

Att Tullhuset bevaras kan inte bero på innanmätet. Som väntsal, eller café för den delen, lämpar det sig inte. Jämför med Kastrup, där erbjuds utblickar - och det viktigaste av allt: människor i rörelse. Och när det gäller café, varför konkurrera med de andra caféerna på stationsområdet? Mitt förslag är att låta t ex Röda Korset använda Tullhuset som secondhand-butik. Det vore väl en fin symbol för Lund som hållbar stad.


 Bild 1: Tullhuset med det föreslagna resecentrumet (hämtad från sid 21.)


 Bild 2: Illustration av kommunikationsvägar för tågresenärer (hämtad från sid 44).

En jämförelse av bilderna visar på en intressant skillnad. På den övre bilden finns ingen trappa ned till perrong 1. Det finns det däremot på bild 2. Skillnaden är den att utan trappa (övre bilden)  når man perrong 1 genom att korsa region- och lokalbusspassagen belägen under resecentrum. Den lösningen är farlig. Risken är påtaglig att bli påkörd av en buss när man ska av eller på tåget.

Av bild 2 (med trappa) framgår att tanken är att att resenärer som ska till eller från perrong 1 ska göra det via resecentrums ovanplan, vilket få kommer att göra, eftersom det är en påtaglig omväg.

Det är också en oskön, tillkrånglad lösning som förslagsställarna själva knappast kan vara nöjda med. Att det ska behövas tre rulltrappor för att nå en och samma punkt på ovanplan borde ha tänt varningslampor. Räknar man med rulltrappan från cykelgaraget blir det fyra rulltrappor. När man väl är uppe på markplanet, vilken rulltrappa ska man då välja? Den södra, västra eller norra? Om nu huvuduppgiften är att hantera flödena av resenärer på ett smidigt , tryggt och gärna elegant sätt, kan den föreslagna lösningen inte betraktas som annat än undermålig. Resultatet av försöket att anpassa takformen till tullhusets, är i mina ögon snudd på patetiskt, se  här även bild 3.

Förslaget i sin helhet är förmodligen ett resultat av Jernhusens agerande.. Deras intresse är ju inte orienterbarhet och korta gångvägar, det är snarare kommersiellt gångbara ytor.

Förslagsställarna kan rimligtvis inte heller vara nöjda med den "slalomkörning" som lokal- och regionbussarna måste göra för att komma in under resecentrum. I passagen förekommer även dubbelriktad busstrafik .


 Bild 3: Utsikten från Kristallen (hämtad från sid 19)

Det här är verkligen grym bild med en fasadbrutalitet som bara blir värre när man tänker på de vackra hus som skärmas av, klassade som "kulturhistoriskt värdefulla byggnader", se sid 85.

Hela arrangemanget med den djupt indraga bussterminalen känns 60-tal. Ska detta verkligen vara resenärernas första möte med Lund? Och Clemenstorget, det får man nätt och jämt en skymt av. Att utsikten från Kristallen kommer att vara en evig påminnelse av genant misstag - om det nu skulle gå så långt - är inte mycket till tröst.

När man ser den föreslagna byggnationen (bild 3) så kan man oroligt fråga sig: Räcker det inte med Fokushuset? För de som då inte vara med, läs artikeln: Fokushuset: ett exempel på fasansfull utveckling", drastisk förvisso, men likväl ett memento.


 


 

 .