Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

OPINIONSMÄTNINGAR 

Alexander Kuprijankos artikel om Sydsvenskans opinionsmätning 2014-06-30:

 

Majoriteten: Välj andra spår än spårvägen

Alf Sjögrens om Spårvagnar i Skånes opinionsmätning 2014-11-15

Lundaborna mer negativa

På MyNewsdesk kan man läsa Spårvagnar i Skånes pressmeddelande:

"Roligare och funkar bättre" opinionsmätning om spårvagnar i Skåne

Pressmeddelanden   •   2014-11-14 10:05 CET

Det är nu tredje gången som Spårvagnar i Skåne mäter allmänhetens inställning till spårväg, i de tre städerna Malmö, Lund och Helsingborg. Rent principiellt kan 90% tänka sig att resa med spårvagn i Skåne när det blir aktuellt. Andelen är högre i Malmö och Helsingborg (91%) än i Lund där siffran är 86%

Man kan ju undra hur man tänker när man väljer att lyfta fram som huvudresultat just svaret på frågan: "Kan du (rent principiellt) tänka dig att resa med spårvagn i Skåne om det blir aktuellt?  Varför skulle man inte göra det? Om något är anmärkningsvärt, så är det väl att inte 100% svarade jakande.

"Roligare och funkar bättre" sätter man som rubrik. Det är ett rent påhitt. Det svaret återfinns ingenstans i undersökningen. Som sammanfattning är det grovt missvisande. Som kampanjslogan är det kanske inte så dumt, och förklaras naturligtvis av att opinionsmätningen är ett led i marknadsföringen.

Resultatet för Lund kan laddas ner här!

Resultatredovisningen är på 99 sidor och består av endast tabeller. Men det finns ingen anledning att förskräckas. Plockar man bort frågor som rör bakgrundsvariabler rör det sig endast om 11 frågor, några med a b c, alla med fasta svarsalternativ. Många är tämligen ointressanta, t ex intervjupersonens informationskanaler; ställda för att kunna bli vassare i marknadsföringen, kan man gissa.

Den fråga som fick störst uppmärksamhet vid det första mättillfället var "Vilken är din spontana inställning till spårvagnar?" Många reagerade upprört och menade att så kan man inte fråga utan manipulativa avsikter. Trots kritiken finns fortfarande frågan kvar. Se TAB 4a sid 26(99). Det är möjligt att frågan vid detta tredje mättillfälle av lundaborna i högre grad än tidigare uppfattades handla om det konkreta spårvägsprojektet snarare än om spårvagnar i allmänhet.


Sydsvenskan har i en stort uppslagen artikel 2014-11-15 tagit fasta på minskningen av andelen positiva, från 48% till 39% mellan mättillfällena. Man konstaterar också att "det är främst de äldre som inte är med på tåget. Mer än hälften av de som är över 66 år är spontant negativa till spårväg Lund." Läs artikeln här!

Notera det intervjusvar som Anders Almgren ger: Lundaborna är till en övervägande del positiva. Det är en sanning med modifikation. Det är faktiskt inte mer än 39% som är positiva, att jämför med 34% som är negativa. Men än en gång: som frågan är ställd är det förvånansvärt att inte fler är positiva!

Anders Almgren glömmer utfallet av den opinionsundersökning som Sydsvenskan den 30 juni i år publicerade under rubriken: Majoriteten: Välj andra spår än spårvägen. 

Frågan som då ställdes var på helt annat sätt verklighetsförankrad. Den löd: "Regeringen hade inte med spårvägen i sin nationella transportplan. Ska Lunds kommun fortsätta jobba för att få en spårväg mellan Lund C och Brunnshög?"

 57 procent av de boende i Lund svarade nej. Knappt hälften så många, 26 procent sade ja. Övriga svarade vet ej.

Sydsvenskan publicerade också en utmärkt grafik på hur olika grupper röstade.

Åter till SPIS:s nu aktuella opinionsmätning:

På frågan: "Hur brukar du informera dig om vad som händer i Lund?" svarar 21% webben som första alternativ (Tab 5. FÖRST NÄMND, sid 40(99)) och 59% nämner webben som ett bland flera alternativ(Tab. 5 TOTALT NÄMNDA, sid 56(99). Yngre använder tidningar och internet lika ofta medan tidningar inte oväntat är viktigare än internet för äldre.

Fråga 4d.1 "Har du någon gång varit inne på spårvägsprojektets webbplats: www.sparvaglund.se?" Det har 11% med små åldersskillnader. Tyvärr ställer man inte samma fråga om Aktion för Spårvägsfritt Lunds hemsida som i skrivande stund haft 32.890 besök.

Fråga 4e. "Har du på något annat sätt tagit del av kommunens information om spårvägssatsningen i Lund?" 19% svarar ja. Det handlar om seminarier (2%), möten (3%), utställning (7%), broschyrer (7%), rapporter och utredningar(3)%). Det är företrädesvis äldre som bevistat möten och besökt utställningar.

Tab. 6.4 sid 81(99) följer upp de 140 som angett webben/internet som svarsalternativ på frågan: "Vilka andra sätt eller kanaler tycker du vore bra för att du ska få information om/informera dig om spårvägsplanerna?" med att fråga: "Var på webben/internet?" Kommunens hemsida får 44%, sociala medier som Facebook, Twitter etc 43%, sydsvenskan.se 5%. Andra sidor på internet får 8%. Inte heller här finns vår hemsida med som svarsalternativ, trots att vi är den enda hemsidan förutom Spårväg Lunds som helt ägnas spårvägsprojektet. Det är också anmärkningsvärt att Lokaltidningen Lund, pappers-såväl som e-tidningen inte heller finns med bland svarsalternativen.

Tab. 6.4 sid 79(99) innehåller intressant information om de olika åldersgruppernas internetanvändning. För de under 30 år är det sociala medier som Facebook,Twitter etc som gäller, 67% jämfört med kommunens hemsida 23%. I gruppen över 60 år gäller det omvända,  12% för sociala medier och 76% för kommunens hemsida. Dock ska det erinras om att det handlar om få personer i grupperna.

Tab 7 sid 82(99) innehåller värdefull information, se inklippet nedan. Frågan lyder "Vad tycker du är viktigast att få information om när det gäller spårvägsplanerna?" Vi ser att kostnadsaspekterna har tyngd. Sammantaget är det 43% som nämner kostnadsaspekten i ett eller annat avseende. Att informationen om miljöpåverkan i form av föroreningar, utsläpp mm inte bedöms som viktigast av fler än 8% förvånar med tanke den vikt som spårvägsförespråkarna ger utsläppsfrågan.

För 9% är "miljöpåverkan - det man ser" det viktigast att få information om. Men frågan är klurig. Vad ska man tänka på? Är det nedhuggna plataner, förfulande luftledningar eller är det den nya sköna värld som alla tjusiga broschyrer försöker suggerera fram, förmedlat av massmedia, och då ofta okritiskt. Den senaste arkitekttävlingen om "Spårvagnstorgets" och Bangatans gestaltning inte att förglömma

Tidplaner, trafikomläggning, påverkan på befintlig kollektivtrafik anger 36% som viktigast. Hela 25% anser att hållplatsernas placering är det viktigaste, vilket är förvånansvärt med tanke på att det har man vetat länge. Hållplatserna fanns med redan i det allra första informationsmaterialet. Men kanske är det så att den samlade bilden av intervjupersonernas svar är ett belägg för att förvånansvärt (?) många lundabor fortfarande är ointresserade av alternativt okunniga om spårvägsprojektet.


 


 


 


 


 


 


 


 


 


 


 


 

En intressant fråga finner man i Tab 8 sid 85(99): "Tror du att byggandet av spårvägen i Lund kommer att medföra störningar som påverkar dig?"  63% i åldersgruppen 41-50 år svarar ja, medan det endast 40% i åldersgruppen >66 år. Jämför med svaren på uppföljningsfrågan: "Vilken typ av störningar kommer att påverka dig mest under byggtiden? (Vilka farhågor har du?) 

Observera att här talas det om aspekter på spårvägsprojektet som man i informationen till allmänheten hittills förtigit, vilket ju inte är så konstigt eftersom det handlar om vad som kan uppfattas som negativt.. Går man till tabellen i sin helhet ser man en intressant skillnad i ålderskategoriernas svarsfrekvenser. Svarsalternativet "Förändrad stadsbild - sånt man ser" är viktigast för 18% för de över 60 år medan det gäller endast 2% för alla som är yngre än 50 år. Är det måhända så att äldre är mer måna om stadsbilden än yngre? Det ser i alla fall så ut.

"Av vilka skäl tror du att man vill införa spårvagnar?" Den frågan finns på sid 22(99). De fasta svarsalternativen liksom givetvis svarsfrekvenserna är intressanta att begrunda. Svaren kan tolkas som mått på spårvagnskampanjens framgång. Vilka budskap har gått hem? Spårvagnars transportkapacitet och att spårvagnar är bra för miljön är det som oftast nämns, 45% respektive 49%. Att svarsalternativet "Attraktivare städer" bara erhåller 6% är kanske förvånande om tänker på hur spårvägen har marknadsförts.

Svarsalternativet "För mer rättvisa och mindre segregering" saknar för Lunds del saklig grund. Man kan spekulera i varför det överhuvudtaget är medtaget på listan. Det gäller också svarsalternativet "Av kostnadsskäl". Intressant är att det myckna talet om "Spåreffekten" bara får 7% av omnämnandena.