Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

Snabbspår?

I förstudien SPÅRVÄG LUND C TILL ESS - ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken från 2011 skriver man på sidan 30:

Inledningsvis är det rimligt att spårvägen mellan Lund C och ESS trafikeras med mellan sex och åtta turer i timmen, motsvarande 7,5–10 minuters turintervall. Restiden beräknas bli 13 minuter från Lund C till ESS, vilket motsvarar en medelhastighet på 25 km/h

Det dröjde länge innan projektledningen släppte uppgifter om spårvagnarnas hastighetsprofil längs den planerade sträckan. Som skäl angav man inte kunde komma överens om ett slutgiltigt ställningstagande. Det kan man förstå med tanke på de intressekonflikter som ofrånkomligen föreligger mellan restider, ekonomi och säkerhet. Därför valde man att redovisa tre varianter:

Hastighetsprofiler redovisade av SPIS

Det bör också nämnas att detta är ett dokument som SPIS inte själva lagt ut på nätet. På begäran har vi fått det oss tillsänt som en pdf-fil. Här en sammanfattning av de tre varianterna:_

1. Max 40 km/h. Beräknad restid 12,9 minuter med medelhastigheten 24,1 km/h

2. Max 30-50 km/h. Utgångspunkten är "Max 30 km/h", men sträckorna med 18 km/h genom Iden och Solbjer är kortare och norr om Solbjer är hastigheten genomgående satt till 50 km/h. Beräknad restid 14,2 minuter med medelhastigheten 21,9 km/h

3. Max 30 km/h. Max 30 km/h vid alla plankorsningar med övrig trafik. Max 18 km/h genom Ideon och Solbjer. Beräknad restid 15,1 minuter med medelhastigheten 20,6 km/

Många har nog fått intrycket att med Spårväg Lund C-ESS skulle man få ett snabbspår hela vägen upp till ESS. Vi har också vaggats in i föreställningen att spårvagnar automatiskt gav kortare restider än bussar. En sådan automatik är vid närmare eftertanke nonsens - hastigheten handlar om val av säkerhetsnivå. Med barriärfria spår, kuperad terräng, trånga gaturum etc. är det valet en ansvarsfull uppgift. Hastighetsprofil för alt. 3 Max 30 km/h, se  nedan:


Citat ur Handledning för spårvägsplanering i Skåne, sid 11

Maxhastighet
Enligt BOStrab §49 är det lämpligt att köra på sikt i hastigheter upp till 70 km/tim. För högre hastigheter krävs ett signalsystem av järnvägstyp. På lokala linjer är det därför lämpligt att eftersträva en maximal hastighet för spårvagnarna på 70 km/tim.

På regionala linjer krävs högre hastigheter för att kunna erbjuda attraktiva restider. De spårvagnar för regional trafik som finns på marknaden idag har normalt en maxhastighet på 100 km/tim. Detta är också en rimlig målhastighet för att kunna åstadkomma attraktiva restider i de regionala stråken. På regionala linjer bör spårvagnarna alltså kunna framföras i hastigheter upp till åtminstone 100 km/tim. 

Anm. BoStrab är en tysk regelsamling för spårvägssystem

 

Gör spårvägen någon skillnad?

Blir det kortare restider med spårväg i jämförelse med buss? Det är lätt kontrollera. I dag trafikerar linje 20 Lundalänken från stationen upp till ESS. Sträckan upp till Solbjer är den samma som spårvägens, men där viker bussen av för att via Solbjersvägen och Odarslövsvägen ta sig till ESS. 

Låt oss se på tidtabellen för buss linje 20 

Klicka på länken ovan för att se alla hållplatserna. Observera att busslinje 20 trafikerar hållplatserna Allhelgonakyrkan och BMC till skillnad från Spårvägen. Vem kunde tro att det bara tar 9 minuter från Lund C till Solbjer och 15 minuter till ESS med buss, och ändå ingår hållplatserna Allhelgonkyrkan och MBC på linjen. 

Slutsats
Jämför man nu med spårvägens hastighetsprofiler så är slutsatsen att spårvägen gör ingen skillnad när det gäller restider (under den självklara förutsättningen att spårvagnarnas framfart sker ansvarsfullt).

Utdrag ur dispositionsplan för Centrala Brunnshög 2015-04-20, sid 16:


 Spårvägsgatan

Gatan får skiftande bredd och karaktär. Gaturummet, som definieras av fasaderna, får vid vissa punkter en så smal sektion som möjligt, utan parkeringsmöjligheter och med smal trottoar. På andra ställen vidgas gaturummet för att ge plats åt hållplatsperronger, kantstensparkering eller platsbildningar som kan vara hårdgjorda såväl som gröna. Här finns träd, både som solitärer eller planterade i rader eller grupper. Vid torget ligger spårvägshållplatsen centralt placerad, och här kör spårvagnen på de gåendes villkor. Längs hela Spårvägsgatan på Brunnshög ska spårvagnen samsas med gående och cyklister som kan vilja korsa dess bana. Det innebär att spårvagnen får variera sin hastighet och köra långsammare i de partier där det finns ett större antal butiker. Spårvagnen har ett eget körfält i mitten av gatan, och biltrafikens framkomlighet påverkas av såväl smala körbanor och kantstensparkering som de cykelbanor som kan markeras med särskilda färgfält i gatan. Gatan kan variera från större tillgänglighet initialt (även för bilar) till att övergå till cykelfartsgata norr om torget. 

Man kan lugnt konstatera att det skett en tillnyktring vad gäller tidigare gjorda antaganden om åktiden för en resa med spårvägen från Clemenstorget till ESS. Men ännu har vi inte sett att det fått genomslag i den ekonomiska samhällsanalysen av spårvägen.